söndag 30 augusti 2009

Hälsningar från Lynn Valley

Den sista söndagen i augusti spenderades i Lynn Canyon Park i North Vancouver.



Här kan man korsa Lynn Creek på en svajig hängbro, 20 våningar upp i luften. Det finns en större hängbro i en annan del av North Van, Capilano Suspension Bridge, men Capilano har ingen vacker park att ströva runt i, dessutom kostar det pengar att korsa bron där. Lynn Canyon Park var alltså ett lätt val.



Lynn Creek, utsikt från den gungande bron.



Tempererad regnskog kring Lynn Creek.


 

En handduk på tork


Galen människa hoppar.


Ett antal både frivilliga och ofrivilliga badare har slagit ihjäl sig eller drunknat i Lynn Creek genom åren. Vattnet är strömt och fullt med vassa stenar. Den här snubben hoppade från ca 5 meters höjde ner i bröstdjupt vatten. Snäppet värre var en kille som hoppade några minuter senare uppifrån stigen ner i vattnet i ravinen. Stigen ligger en bit utanför överkanten på bilden nedan...



Ett litet nätt skutt från si sådär 15 meters höjd. Han verkade inte känna något behov av att bättra på sin hoppstil, utan nöjde sig med ett hopp.


 Fudgestånd på Lonsdale Quay Market i North Vancouver. Rekommenderar Tiger Butter Fudge, virvlar av jordnötssmör och belgisk choklad, mums!


Den vattenburna delen av Vancouvers kollektivtrafik trafikerar sträckan Waterfront (Downtown) - Lonsdale Quay (North Vancouver), en riktigt trevlig åktur på cirka 10 minuter med utsikt över Downtowns skyline eller North Van's hamn beroende på färdriktning. Var bara på plats i god tid innan båten avgår, en halvtimmes väntan på Seabus terminalen är inget jag kan rekommendera. 



 Seabus på väg mot Waterfront, Downtown.


Slutligen: Varför inte? Om man nu har en båt som är stor nog att rymma en helikopter så vore det ju bara korkat att inte utnyttja det utrymmet.


2 kommentarer:

Charlotte sa...
Jag todde fudgen var en köttdisk! At first glance. Men vad fin skogen var! Och creeken. Ser härligt ut! Lite kallt, men grönt och skönt. Inte badväder!
Natalie sa...
Hihi, jag hade nog inte blivit lika exalterad över en köttdisk :P... Luften var det inget fel på, säkert 20-25 grader, men vattnet däremot var iskallt!

onsdag 26 augusti 2009

En dag på stan

  
Dagens första mål, Granville Island.


Det tog två timmar att klura ut hur man tar sig hit, och ytterligare en timme att faktiskt göra resan, men det var det värt. Granville Island är ett livligt ställe (åtminstone på lördagar), med marknad, teatrar, seriösa gatumusikanter och caféer. Jag kommer definitivt åka tillbaka hit för att botanisera bland matstånden på marknaden. Man kan köpa tråg med närodlade blåbär, körsbär och hallon, eller om man är på det humöret fudge och spännande ostar.
 
 

Hamnliv i Vancouver


Vi tog en fikapaus (något som jag tror att jag kommer få tvångsinföra på mitt lab) vid hamnen alldeles utanför marknaden. Ett antal båtar la till under tiden vi satt där. Det här var en av de charmigare, en man med en eka, mitt i storstan, helt underbart!



I de här kvarteren är det inte längre lika självklart varför Vancouver kallas Glass City....


Vi lämade Granville Island via en av de stora broarna över sundet och traskade runt Downtown i några timmar. Till slut hamnade vi i Gastown, de gamla, ursprungliga kvarteren från den tiden då Vancouver kort och gott hette Gastown. I tre-fyra kvarter ser man knappt en skymt av de annars ständigt närvarande glasskyskraporna.

Och slutligen:

 
 
Den här är till Christian. Jag har inte provat deras öl än, men det står definitivt på att göra listan!

7 kommentarer:

Christian Lundmark sa...
ta med dig två till merlbourne vettja =) fast då kanske du fastnar i tullen och nekas inträde och det vill vi juh inte... puss och kram
Cecilia sa...
Granville island ser ju jättemysigt ut! Kostar väl massor att bo där antar jag, som Haga eller Linné? Hm, att läsa din och Christians blog dagligen är lite som att resa själv. Blir inspirerad. Hade tänkt att "resa" ända till Ramhultafallet idag men nu ösregnar det, får se hur det blir.
Robin sa...
Orkar inte skriva ett längre inlägg men jag ville bara att du skulle veta att din blogg är najs att läsa! blev lite mycket på way out west igår. Hoppas allt är bra! kram!
Natalie sa...
Christian: Jag ska sanera min packning från allt organiskt material som inte är extremt processat (typ jeans), resten ska jag dammsuga grundligt för att inte råka få med mig minsta lilla frö in till Australien. Jag vill inte ha några böter här inte! Så vi får allt dricka australisk öl i Melbourne. Cecilia: Förlåt, jag var lite otydlig i inlägget, bilden på den lummiga gatan med fina hus runt är från Gastown, en annan del av stan. Jag tror inte man bor på Granville Island, förutom marknaden fanns där bara en konstskola och några teatrar. Men ja, det är nog svindyrt att bo i Gastown. Besynnerligt nog ligger det området alldeles bredvid den absolut fattigaste stadsdelen med högst andel heroinmissbrukare i hela Canada. Man är i jättemysiga kvarter, går runt ett gathörn och hoppsan! Ramhultafallet är fint! Vi får resa dit någon gång när jag kommit tillbaka. Robin: Tackar tack. Mycket jobb eller mycket festival? ;) Kramar
Onsala sa...
Håller med Ia om att din blogg gör att vi får lite tillgång till Kanada vi óxå! Mysigt när du talade till oss i lilla filmen. Känns inte som om ni är så långt borta, varken du eller Christian, när vi kan se er samtidigt som vi pratar. Funkae datorer är de rätt fiffiga! Kölsvart och ösregn och läggdags...kram
Charlotte sa...
Hej damen! Jag hade, som Cilla, planer för idag, som regnet (& lite trötthet) satte stopp för. Bara cykeltur till Gbg, inget spännande. Så, är det en glasskyskrape-stad du är i? Med björnar bakom knuten? Bra att du vänjer dig vid lite överdrivna regler om vad man får göra och inte! Lika samma i Au. Dels frön och grejer i tullen (öl borde vara ok!) men oxå: inga händer & fötter ut genom fönstret när du åker i Poop! Det är förbjudet. Och bältet på, oxå lag. P&k!
Onsala sa...
Bara jag som är här o kikar om nåt nytt dykt upp!Vaddå..... jag är inte alls nyfiken... Det kanske är så att du gått vilse i korridorerna på universitetet och inte kunnat blogga på länge... Kramar från Onsala

lördag 15 augusti 2009

Än har jag inte blivit björnmat



Det närmsta en björn jag har kommit hittills.


Jag vet att ni förväntar er spektakulära naturbilder av mig, och jag jobbar hårt för att leverera. I onsdags gav jag mig ut på den planerade joggingturen, utrustad med kamera utifall att jag skulle stöta på en björn. Men tyvärr får jag göra er besvikna den här gången: jag såg inte ens en ekorre.  En joggingtur till ska jag nog hinna med i den här skogen innan jag flyttar, men jag har inga större förhoppningar om att se några andra djur än hundar.

 

Det orange spåret lämpade sig inte för björnskådning.


Bristen på naturbilder kan delvis förklaras med att jag inte har någon bil att ta mig till naturen med, och delvis med att jag har spenderat mycket tid på labbet. Fyra och en halv totalförvirrade dagar och en eftermiddag idag som gav en hel del klarhet. På måndag sätter jag igång med ett experiment. Funkar det inte så vet jag inte vad jag kommer att göra resten av terminen. Funkar det så har jag en plan för hösten och min handledare nämner dessutom stora ord som publikation och forskningsanslag. Idén bakom experimentet kommer, enligt handledaren, från en forskare vars idéer till 50% är geniala och till 50% helgalna. Håll tummarna med mig för att denna idé tillhör de geniala!
Imorgon blir det en paus från allt studierelaterat, då möter jag upp Lisa (kursare från Göteborg) på Granville Island. Det är tydligen lite av ett "arts and crafts centre" och det hålls en stor marknad där varje lördag.  Andra saker att se fram emot nästa vecka är att Muriel & John (släkten) kommer tillbaka från semestern på Newfoundland - sällskap, äntligen! Dessutom kommer Annica, så jag får någon att heja på i korridorerna på universitetet och ytterligare någon att ge mig ut på upptåg med på övrig tid. Jag kan för övrigt rapportera till Annica att jag träffade en tjej som är mastersstudent i Gordons lab idag. Sam hette hon och hon verkar väldigt trevlig. Vidare kan jag rapportera den positiva nyheten att det finns smågodis i mataffärerna här, de enda nackdelarna är att det är färdigpackat i plastmuggar med lock, rätt dyrt och dessutom ganska äckligt. Med andra ord: Fyll resväskan med godis Annica!
Sist men inte minst:

7 kommentarer:

Christian Lundmark sa...
hellu babe! kul att höra ifrån dig =) jag har inte varit duktig på att vara online på skype på sistonne men det beror på tidsskillnaden. skojj att det "börjar hända" saker där borta. jag håller tummen hårt, hållar man båda får det väl motsatt effekt? skojj att du inte glömt att du skall besöka mig i australien, du gav en söt kommentar till mitt förra inlägg, tackar och bugar. nej skall jag skriva längre kommentarer än såhär får det bli mail hedanefter. pussar och kramar snygging!
Anonym sa...
Hej! Nu haver jag hittat hit, du vet jag och nätet, allt nytt som jag aldrig grejat med förut... tycker jag är... inte lockande. Så har jag inte varit hemma heller, som du vet. Och den där "kommentera här" var bra för sånna som mig! Så jag hittade var jag kunde. Och för alla intresserade så är jag inte en gammal mormor utan 30 år gammal bara! Men lite föråldrad likväl, plus hjärnskadad! ;) Björnar! Bättre lycka snart! Med ekorrar oxå. Nu ska jag läsa vad mer du skrivit. Pussar och kramar, Charlotte
Anonym sa...
Fin blogg damen! Charlotte
Cecilia sa...
Full fart i labbet, hoppas på genialitet! Lite av det lär ju spilla över. Kanske lite galenskap också?
Natalie sa...
Hurra för alla kommentarer! :-D Christian: vi får nog boka in möten i framtiden, 19 timmar är en lite väl extrem tidsskillnad. Roligt att du hittat hit Charlotte, hoppas ni hade det riktigt bra på Gotland. Cecilia: lite galenskap skadar aldrig, speciellt inte när det gäller vetenskap, it's a fine line!
Anonym sa...
Hej! Jag håller tummarna! Snart är jag där, känns helt sjukt. Tack för godistipset. Skönt att höra att det är trevligt folk på mitt blivande lab =) Måste tyvärr återgå till min packning. Vi ses snart. Kram Annica
Kristofer sa...
Hej! Jag har läst inlägget. ^^

tisdag 11 augusti 2009

Hej från förorten/vildmarken

Det är lite svårt att avgöra hur man ska definiera det här området. Dagtid ser det ut som vilken villaförort som helst: hus, trädgårdar och mer hus. Men nattetid ska här tydligen stryka omkring diverse vilda djur. Ekorrar och tvättbjörnar kan väl nästan betraktas som stadsdjur, men björnar och schakaler är i alla fall inget jag förknippar med bostadsområden. Björnarna bor i skogen som ligger alldeles bakom huset, det är "bara" svartbjörnar, inga grizzlys alltså. Det går kraftledningar från en nationalpark norr om stan rakt ner igenom skogsdungen här bakom och tydligen är det ett populärt promenadstråk för björnar från bergen. När de väl kommit hit antar jag att de ser det som rena lyxresorten, på andra sidan skogsdungen finns ett villaområde där folk låter sina soptunnor stå ute hela natten. Björnbuffé!
Jag hade min första dag på lab idag och det var allmänt förvirrande. Det känns som att jag inte kan någonting alls, vilket förvisso nog kan vara sant, i alla fall när det gäller labbet. Det är väl bara att acceptera att jag faktiskt är här för att lära mig. Universitetet är som en stor labyrint, än så länge i alla fall. Det finns inte så mycket för mig att göra än, så jag satt och läste i 5 timmar idag. Övrig arbetstid spenderades med att jaga folk på studentexpeditionen och gå vilse i korridorerna. Studenterna som jobbar i labbet verkar alla trevliga, men de flesta kommer att göra en massa annat än att hänga i labbet till hösten.
Inga bilder idag tyvärr, önskar jag hade kunnat briljera med en bild på en svartbjörn, eller åtminstone en schakal, men det får va tills en annan gång!

1 kommentarer:

Christian Lundmark sa...
hej söt-liz! önskade att du var online som man kunde prata lite. puss och kram

söndag 9 augusti 2009

Cykeltur i Stanley Park

Jag börjar dagens inlägg med lite fjäsk för min kära skogsindustriellt orienterade storebror:




Bilden kommer från gårdagens promenad längs "the waterfront". En asfalterad promenadsträcka där man i ena riktningen möts av en glasvägg av skyskrapor och i andra riktningen har utsikt över fula industrihamnar. Här och var sitter skyltar med historisk information. Bilden ovan illustrerar hur man fällde enorma träd på 1800-talet, en fullständigt livsfarlig sysselsättning verkar det som.



Glasväggen, Downtown Vancouver.


Med hamnpromenaden avklarad hyrde jag en cykel och en hjälm för en mindre förmögenhet. Hjälmen ingick inte i priset fastän här är lag på att alla cyklister ska bära hjälm. Sedan turistade jag i stor stil med en cykeltur runt Stanley Park, en liten udde längst ut på den lilla udden som utgör Downtown och West End. (Om någon skulle ha missat det så är rödmarkerade ord länkar till kartor om ni vill orientera er lite)


För er som faktiskt saknar min röst kommer här en liten video. Ursäkta sjösjukegunget.




Cykelturen var mestadels ganska överskattad, mycket folk, lite att se. Men en del bitar var riktigt trevliga, som när man rundade en udde och såg Stilla Havet öppna sig mot horisonten.




Stora Havet.


Det fanns ett antal mer eller mindre fina stränder längs cykelspåret. De fylls tydligen upp rejält när vädret är vackert.




Second Beach, Stanley Park.


En vanlig syn, varenda park jag har sett hittills har de här skyltarna som förbjuder folk att vara i parkerna nattetid. Jag har inte tagit reda på hur väl de här skyltarna följs än, eller vad påföljden blir om man bryter mot dem. Men på onsdag morgon vid sjutiden planerar jag att ta en joggingtur i Mundy Park, en skogsdunge som ligger bakom huset jag bor i nu. "Öppettiderna" där är 8-20.




English Bay Beach


Cykelturen avslutades vid English Bay Beach. Där mötte jag mannen i nedre hörnet på bilden ovan. Han frågade om jag sett en festival på en av stränderna längre ut på udden, jag svarade ja, där hölls en Hare Krishna festival som jag hade cyklat förbi. Mannen upplyste mig mycket förtjust om att det skulle finnas gratis mat där och satte iväg i riktning mot festivalen.




Ett par tappra badare på English Bay Beach.


Jag avslutar med en bild på mina fötter i Stilla Havet:




7 kommentarer:

Christian Lundmark sa...
hej liz. hoppas första dagen på forskningscentrat gick bra och att huset inte känns allt för ensamt! puss och kram
Kristofer sa...
Ah, skogsindustrin... :p Jaså, du har märkt av B.C-bornas tendens att sätta upp skyltar om alla regler överallt redan? Konstigt...
Natalie sa...
Är det något de är berömda för, BC-borna?
Anonym sa...
Hör på detta: i Israel hade vi hyrt en bil och skulle bland annat till vad det nu var för berg. Men det var stängt! Syster och jag skulle till en fågelsjö i Australien och kom tio minuter i stängningsdags! Den gången ordnade det sig. Canada-stängning verkar inte så defenetivt som en stängd och låst grind dock. Mina "vildmarksdjur" är tillbaka efter sin bojkottning av restaurang Ponnygården efter min frånvaro under semestern. Har man god mat och grym service så har man! Och lite kärlek! Bror blev extremt avis på filmen kan jag tro, han som inte har program för det till sin blogg. P&k! Charlotte
Cecilia sa...
Vädret ser ut som här, molnigt och regn som hänger i luften. Tradigt! Fast vi eldar brasa, och har katter i knät. Krama din lånekatt från mig! Kram C.
Anonym sa...
Hej, goda Natalie! Väl hemma från Gotland,(där vi inte var inne på nån dator), så funkade inte vår!!!! Katastrof, så nyfiken som speciellt jag var. Dock har jag en man som i brist på Christian klurade ut vad det var, så nu läser vi. Fin blogg har du. Roligt att bilderna är mitt i texten! Så fantastiskt bra allt ditt boende ordnar sig. Hoppas "jobbet" verkar bra! Kramar Ann-Marie o Ingvar
Natalie sa...
Det är besynnerligt att "stänga" naturen... Antar att man är bortskämd med allemansrätt och sånt hemma. Hoppas att Scruffy fortfarande besöker det utmärkta etablissemanget Ponnygården. Han (?) var en av mina favoriter. Lånekatten får stå ut med mycket kel och har redan börjat snappa upp en hel del svenska, mat och gå ut är några av favoritorden. Skicka mitt kel till Birmagänget!